onsdag 30 juni 2010

Statistik och svårigheten med densamma

I slutet av förra veckan presenterades statistiken för det senaste skolårets avgångsbetyg från årskurs 9, vilket orsakat visst tumult och oro i leden hos både en-till-en-förespåkare och projektets belackare. Betygssnittet har sjunkigt på fem av sex enheter, och mest har det sjunkit på de skolor som varit med i en-till-en-projektet från starten 2007. Den lokala tidningen, HN, spekulerar genast om att detta är datorernas fel. Falkenberg har ju (nu) samma genomsnittliga lärartäthet som övriga landet och en hög andel behöriga lärare.

Statistik är svårt. Statistik som handlar om att mäta resultat av mänskliga prestationer är enormt svårt. Därför lär inte den utredning som ska göras heller komma fram till några konkreta svar. Inte jag heller. Men jag kommer att lägga fram mina egna, högst personliga, spekulationer, utifrån de erfarenheter jag själv gjort i skolan i Falkenberg under samma mätperiod (2005-10).

Det är viktigt att notera att en skola höjt sitt betygsnitt med 7 poäng. Tångaskolan är en stor (ca 390 elever på högstadiet) F-9 skola, som för ca tre år sedan genomgick en stor omorganisation och i samband med mätperiodens början ändrat sitt upptagningsområde och på förekommen anledning kämpat hårt för att stödja elever med annan språkbakgrund, samt lagt stora resurser på anti-mobbingsarbete, elevdemokrati och gemensama normer, ordningsregler och värdegrund. Skolan har varit med i En-till-en-projektet i ett år.

En annan skola, som kom med i projektet samtidigt som Tångaskolan är Montessori-skolan, som är en kommunal "friskola" med specifik pedagogisk inriktning och som har ca 60 elever i år 7-9, som fått låna en personlig dator. Värt att notera är att denna skolas snittpoäng fallit med extrema 34 poäng på ett år från ett resultat som under förra läsåret låg ungefär lika många poäng över de övriga skolornas resultat. (Det kan man ju också spekulera kring, men det är en annan diskussion).

Den högstadieskola, Tullbroskolan, som ännu inte kommit in i projektet (planerad start till hösten) har också drabbats av nedgången. (-11) Detta kan ju tolkas som en ganska säker indikator på att nedgången i alla fall inte uteslutande kan skyllas på datorerna. Dock har elevdemografin kraftigt ändrats genom att elever med aktiva, intresserade föräldrar sett till att flytta elever från den starkt överpopulerade (med de flesta av de problem som detta vanligtvis leder till) skolan till det privata alternativet som startade förra året vilket säkert påverkar, likaså den omflyttning av lärare som elevflykten ledde till. Det ska bli intressant om ett par år att se hur denna skolas betygspoäng står sig i konkurrensen, och ännu intressantare för mig som gymnasieläre, att bedömna dessa elevers kunskaper i förhållande till övriga, eftersom det privata alternativet har väldigt begränsad tillgång till elevdatorer.

En svårighet med att mäta skolans resultat är att materialet är så påverkbart och förändligt. På individnivå är det omöjligt att göra en korrekt jämförelse, och det är stora svårigheter även i grupp: Ingen klass ser demografiskt exakt likadan ut, och även om man i bland kan få för sig att vissa politiker gärna skulle se att vi lärare var robotar, så skiljer sig vårt sätt att undervisa och bedöma eleverna. Det är kanske inte önskvärt, men det är mänskligt. Därför kan man inte jämföra två skolor rätt av, eller ens två klasser på samma skola, utan att ta med en enorm mängd påverkande faktorer. T ex kan ett par stökiga elever försvåra och fördröja en hel klass läsinlärning under de viktigaste första åren, om det inte finns resurser. (Och dessvärre är det sällan sådana resurser sätts in under pågående läsår! Det måste utredas i månader först, månader som kan bli svåra att ta igen!) Att en lärare blir sjukskriven under pågående termin och att skolan har svårigheter att hitta behörig vikarie är ytterligare en faktor som kan få långtgående konsekvenser.

Ytterligare, som är ack så aktuellt i Falkenbergs skolor, är att lärare omplaceras på grund av att elevantalet går ner: Sist in, först ut leder till att elever kan få byta lärare, ibland mer än en gång. Lönerna, som är relativt låga i Falkenbergs kommun, leder också till att lärare söker sig vidare, speciellt yngre, nyutbildade, och ibland för att skolorna, med tanke på sitt trånga budgetläge, har mycket svårt att fastanställa "i onödan", fast man vet att man har pensionsavgångar och föräldraledigheter inom snar framtid och fast man vet att det aldrig är en nackdel med en extra vuxen på en skola.

Skolan i Falkenberg har sparat sig igenom högkonjunkturen. Det är först nu, i lågkonjunktur, som antalet lärare motsvarar riksgenomsnittet. För även om politikerna har lagt pengar i utbildningsbudgeten har det mesta gått till hårda värden - ombyggnader, omorganisationer, nödvändiga moderniseringar av IT (skolan har legat enormt mycket efter det övriga näringslivet!), utredningskonsulter hit och dit, nya rektorer, nya administratörer (som behövs med tanke på den enorma dokumentations- och administrationsbörda som finns inom skolan) På golvet har det sparats på allt, utom möjligen papper. Och inom skolan är det så att en brist tar lång tid att visa sig.

Om inte Kalle får ordentligt flyt i sin läsning under de första viktiga åren är den trista verkligheten att det faktiskt inte får genomslag förrän på högstadiet, eller kanske t o m på gymnasiet. Om inte Lisa lär sig den basala engelska grammatiken klarar hon sig igenom hela grundskolan, men får inget bra betyg på gymnasiet och om inte Oscar lärt sig problemlösning så kör det ihop sig när matematiken blir abstrakt. Så enkelt är det. De problem, och den brist på resurser som grundskolan hade för 10 år sedan är det som visar sig i avgångsbetygen nu.

Dessutom tror jag också att de senaste två årens nationella diskussion kring bedömning, mål och kriterier lett till att det skett en viss utjämning av betygen på vissa skolor, dvs betygen har hamnat på en nivå som snarare speglar elevens kunskaper än lärarlagens förhoppning om resultatet av det arbetssätt de valt att använda. Det är lätt hänt att man läser in positiva tecken som egentligen inte finns när man VILL att något ska fungera, och den tendensen finns även i de rapporter som skrivits om En-till-en i Falkenberg: Jämförelsematerialet är så litet och faktorerna är så många att man omöjligt kan dra någon som helst vetenskaplig slutsats om utkomsten så här långt. Det är dock ingen anledning att avbryta projektet, eller strypa finansieringen: Då får vi aldrig något statistiskt säkert material att utvärdera, om det över huvudtaget är möjligt.

MÄN, som Tony säger, det är också viktigt att de lärare som "drabbas" av En-till-en vågar fortsätta att vara lärare och inte litar på att datorn gör deras jobb, eller slutar ställa krav på att eleverna ska leverera arbeten med djup och kvalitet för att de måste få leka sig till den tekniska kunskapen och upptäcka själva för att behålla sin nyfikenhet. Läraren är viktigare än någonsin - inte som allenarådande Hugin i klassrummet (och nej, jag menar inte dammsugaren, även om den tyvärr också skulle behövas på de flesta håll, men det är en annan diskussion) utan som guide i kunskapsdjungeln, som vägvisare och som kritiker. Arbetet är inte bra bara för det finns, utan för att det är gjort med omsorg.

4 kommentarer:

  1. Intressant o bra inlägg i debatten tycker en mamma till en av de Tullbroelever som får sin dator till terminsstarten. Hoppas de efterföljande artiklarna i HN breddar bilden o ger mer utrymme för analys o reflektion, inte bara om en- till- en utan även om skolan i stort. Det behövs.

    SvaraRadera
  2. Tack Humlan! Det skulle vara oerhört intressant att få ta del av dina tankar och reflektioner från ett föräldraperspektiv under hösten!

    SvaraRadera
  3. 'There are lies, damn lies and statistics'!!!

    A PC (Mac etc) can help students improve their grades etc. but it is a tool to help them improve and not the be all and end all. A particularly thick or lazy student isn't going to become an A+ student overnight just because they have the access to the PC. Most likely they'd be playing games!
    It's down to the teachers and parents (most importantly) to stimulate kids interest in different things (Scouts is a big help here as you know) and gain knowledge on a wide variety of subjects and then use the tools available, the PCs, to expand their knowledge and therefore their grades etc.

    SvaraRadera
  4. Kloka funderingar och du lyfter så många intressanta aspekter. Ändå ... det finns oändligt många fler faktorer eller kort i den här leken ... vilket säger ganska mycket om hur komplex frågan om resultat och hur vi bedömer dessa är.

    Håller med Humlan om att debatten om skolan verkligen behövs, men ser som så ofta en fara i att den blir så förenklad för att bli förståelig och lätt att samla politiska poänger på, att den blir alldeles för ihålig. Så fortsätt gärna att motverka det med inlägg som detta som fördjupar och vidgar diskussionen. Det uppskattas!

    SvaraRadera